Nationaldagen igår…
Ja, igår var det alltså nationaldagen. Svenska flaggans dag, med tal av kungen, småtrevligt pensionärsfika i stadsparken och… uniformerade nazister på kungl. hufvudstadens gator.
Kungen bryr jag mig egentligen inte så mycket om, och det är väl trevligt att våra äldre får dricka lite kaffe och sjunga allsång, men att nassesvinen ännu en gång besudlat Stockholms gator gör mig däremot lite irriterad. Då känns det skönt när man läser om det civilkurage som stockholmarna visat tillsammans med organiserade antifascister från hela Sverige. Nassarna är ett gäng loosers som förlorat ett världskrig och åker på stryk hela tiden ännu idag. Då är jag mer oroad över SD och andra slipsfascister. Dom ger mig verkligen kalla kårar, medan uniformsfetischisterna i NSF mest får mig att irriterat skaka på huvudet.
Vad är själva grejen med vår nationaldag? Vad fan är det vi har att högtidlighålla minnet av just 6 Juni? Att Gustaf Vasa kröntes då? Vem bryr sig egentligen? Vår nationaldag är någonting vi har fått oss påprackade uppifrån, och 6 Juni saknar totalt förankring i folkdjupet. I Norge så har dom åtminstone något konkret att fira på sin 17 Maj, självständigheten från Sverige. Men “Gustav Vasas kröning”, vem tusan blir sentimental av något sådant?
Visst, jag är revolutionär marxist, och som sådan är jag också internationalist. Men jag trivs med att bo i Sverige, jag älskar den svenska naturen (i teorin iaf, jag är inte typen som är särskilt road av skogspromenader), klimatet är behagligt, maten är helt OK, den folkliga kulturen (brännvin, volvo 240 och Cornelis Vreeswijk) är mycket trevlig.
Jag är dessutom väldigt stolt över att bo i ett land där arbetarklassen trots allt kämpat till sig så pass mycket. Jag fylls av mer nationell stolthet när jag besöker ett kommunalt bibliotek eller när jag går till tandläkaren än när musikskolans paradorkester spelar Du gamla du fria i stadsträdgården.
//Trotten
Andra bloggar om: Nationalism, Nationaldagen, Antifascism, Politik





Jag är stolt över att Sverige har en så stor frihet. Hur många konferenser har inte tvingats hållas i Sverige för att andra länder saknar den möjligheten?